Bättre sent än aldrig. Tiden går fort när man har roligt. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Det finns många ursäkter och klyschor jag kan dra för att ursäkta att jag inte skrivit på länge. Sanningen är att jag faktiskt inte vet vart tiden har tagit vägen. Så är det med det. Vi gör som så att vi spolar tillbaka tiden några veckor till de sista dagarna när mamma och pappa var här. Så här var det då:

Efter Rotorua åkte vi mot Taupo. På vägen stannade vi först på Wai-o-Tapu Thermalpark. Vi såg en geiser få utbrott med hjälp av lite diskmedel och massa annat häftigt. Naturen är rätt häftig ändå. Jag kanske kommer hem från Nya Zeeland som både naturälskare och fågelskådare. Många av bilderna nedan är därifrån. Under vår utekväll i Tauranga träffade vi en tjej som tipsade oss om Kerosene creek. En å som naturligt håller ca 40 grader. Alltså perfekt temperatur för en bubbelpool, fast utan bubblor. Vi hittade dit och det var riktigt härligt. Vi luktade kanske inte så gott efteråt men det var det värt. Innan vi var framme i Taupo såg vi även ett vattenfall och vi avslutade sedan kvällen med fish n chips vid Lake Taupo i solnedgången. Den första av många extremt fina solnedgångar vi såg den sista veckan av husbilsresan. Nästa dag begav vi oss vidare mot Tongariro national park. Ett område med tre berg/vulkaner där Mordorscenerna i Sagan om Ringen spelades in. Det finns en heldagspromenad man kan göra över det ena berget men 8 timmars hajkande kändes som en lite för stor utmaning så vi besteg ett annat berg istället. Med hjälp av husbilen. Vi åt en väldigt fin lunch på ca 1600 meters höjd.

Natten spenderade vi vid en annan liten å. Eftersom det låg mitt ute i ingenstans så var det så mörkt att stjärnhimlen var en av de häftigaste vi någonsin sett. Vi satt ute och stirrade upp i natten tills vi fick ont i nacken. Pappa och Emil blev filosofiska och verkade prata om allt mellan himmel och jord. Nästa morgon begav vi oss vidare till Waitomo Glow worm caves. Som det låter så är det en grotta där det finns lysmaskar. Också väldigt häftigt! Jag skriver att allting är häftigt men det var det faktiskt! Vi fick åka båt inne i grottan. Det var knäpptyst och kolsvart förutom de ljus som lysmaskarna gav. Jättefint.

Vi åkte sedan till Raglan där vi spenderade natten. Mysig stad med mycket surf och svarta stränder. Även här såg mamma och pappa en väldigt fin solnedgång. Jag och Emil var för lata för att ta oss ifrån husbilen. Vi tvingade även mamma att spela fyrmansvist med oss. Å så kul hon tyckte att det var! Men det gjorde vi! Även om jag och Emil förlorade.

Nästa dag, den sista hela dagen medan mamma och pappa var här, hade vi ingen riktigt plan. Vi hamnade vid Hamiltons gap. En liten strand vid stora sanddynor och svart sand. Det var verkligen jättefint. Freedom camping är det bästa. Så mycket mer värt än campingplatser. Även om det är skönt och behövligt att duscha ibland. Även här tittade vi på solnedgången och på stjärnorna. Nya Zeeland är verkligen vackert. Varje dag vi åkte omkring så såg vi så mycket olika saker, olika typer av natur och vartannat kort vi tog skulle kunna vara ett vykort. Efter någon vecka lärde sig pappa även att stanna ibland så att vi faktiskt kunde ta kort på det vi såg :P Det ende dumma är att när man tar kort så ser man inte exakt hur stora kullarna och dalarna är och trots att pappa verkligen försökte så tror jag inte att han fick något bra kort på hur fin stjärnhimlen var. Man får ta mentala bilder istället. Bara så mycket svårare att visa för någon annan.

Efter två veckor av husbilande har vi lärt oss:

-          Att GPS är livsviktigt. Om man inte vill slå ihjäl varandra

-          Att det är omöjligt att köra över hastighetsgränsen i detta land.

-          Att mamma numer använder ordet sötdricka istället för läsk (oavsett om hon erkänner detta själv eller inte)

-          Att vi inte är avskräckta från att åka runt med husbil igen.

-          Att sitta bak i en husbil är lite som att åka berg och dal bana. Ingen spydde men det var nära.

-          Att man säger ”Wow!” åt något man ser minst en gång om dagen när man åker omkring i Nya Zeeland inte är lögn.

-          TA UR KÖTTFÄRSEN UR FRYSFACKET I GOD TID INNAN DU SKA ÄTA LUNCH.

Sista kvällen med mamma och pappa spenderades hemma hos Viv och Andy där vi bjöd på svenska köttbullar. Det har verkligen varit toppen att kunna vara hos dem och de har varit så gästvänliga. Efter att mamma och pappa åkte så stannade jag och Emil ytterligare två nätter hemma hos dem. Jag var lite nere eftersom mamma och pappa åkt så det var skönt att bara kunna vara ”hemma” någonstans och titta på serier i sängen. Det var verkligen underbart att ha er här!! Vi saknar er! Hoppas ni vill komma och göra sydön med oss också. Eller nedre delen av nordön :)

Vårt mission var att hitta en bil i Auckland. Ett tag var jag på väg att ge upp (mycket ovanligt va?) men så helt plötsligt så hittade vi den perfekta bilen som var till salu bara en liten promenad från Vivs och Andys hus. Vi gick dit och provkörde bilen. Säljaren satt i baksätet och var rädd. Det var ju första gången Emil körde på fel sida vägen. Men det gick bra och vi bestämde oss för att köpa den. När vi kom tillbaka till Andy, som är väldigt duktig på bilar, var vi lite nervösa för vi visste inte vad hans dom skulle vara. Det enda jag och Emil visste var att den fungerade de 4km vi kört och att den hade fina fäljar. Det räckte tydligen för Andy tyckte att vi gjort ett riktigt bra köp! Än så länge fungerar bilen bra och vi har köpt en madrass som nästan passar perfekt. Vi har sovit en natt i bilen och det var jättemysigt. Vi befinner oss just nu i Paihia där vi jobbar på hostellet för boende. Här på Centabay försvinner tiden och man hinner inte med någonting. Allting skjuter man upp till morgondagen. Just därför skriver jag nu att ett inlägg om hur våra första 10 dagar har varit här kommer, just det, imorgon.