On top of the world
Många dagar har gått sedan sist. Känns det som i alla fall. Jag bad Emil skriva idag för jag har lite skrivkramp (lämnat in två uppgifter i skolan och denna veckan har vi responsarbete, jag är inte så bra på att skriva respons. Det har lite att göra med att jag inte är den mest positiva människan här i världen) I alla fall så ville inte Emil skriva om allt vi gjort den senaste veckan. Han ville hellre skriva någon kväll mer om hur vi har det överlag. Jag tänker mig att han en kväll kommer sätta sig ner och filosofera framför datorn med ett glas rödvin (ja, i framtiden så kommer Emil att tycka mycket om rött vin och att filosofera) och författa ett inlägg till denna blogg. Så fortsätt läsa bloggen helt enkelt så att ni inte går miste om detta.
I torsdags förra veckan tog vi bussen från Auckland och hit till Warkworth. På vägen insåg vi att vi under vår första vecka i Nya Zeeland inte lyckats se ett enda får. Vi hade sätt massa kor, hästar och till och med lamor men inga får. Vi började undra om vi kommit till rätt land. Cirka fem minuter senare såg vi en fårhage. Vi kunde pusta ut.
Här i Warkworth jobbar och bor vi på en lodge. Ett ord som Emil fick lära sig på Koh Phayam och som han aldrig hört förut. Sen dess har ordet dykt upp exakt överallt och nu bor vi själva på en. (När Emil googlar på en översättning till svenska får han blandannat upp Indiantält, Bäverhydda och Vaktmästarstuga, det ser mer ut som ett hus) Vi arbetar fyra dagar i veckan och är ledig tre. Vi jobbar ca åtta timmar om dagen men arbetet är inte alltför hårt. Vi bäddar och städar rummen och de gemensamma utrymmena. Jag bäddar och Emil städar toaletterna. Det var Emils idé och jag är väldigt nöjd med fördelningen, toalettfobi som jag har. Detta gör vi mellan 9-13 ungefär efter det ska alla lakan och handdukar tvättas och lakanen ska även strykas. Medan lakanen hänger ute och torkar hänger vi bredvid och steker i solen. Idag var vi klara ganska tidigt så resten av eftermiddagen spenderades med att rensa rabatter och städa poolen. När arbetsdagen är slut brukar vi gå en promenad till affären. Den ligger typ 100 meter bort men man måste ju ha ett mission varje dag. Jag har även funderat på att börja springa, men det har jag gjort länge.
I lördags var vi lediga då gick vi till en sjö i närheten (vi bor ca 15 minuter från havet med bil, men det har vi ju ingen). Sjön låg vid ett gammalt nerlagt cementbruk och det var jättefint där. Det var väldigt skönt att bada i sötvatten och Emil var glad för det var djupt och man kunde hoppa ner i vattnet. Tyvärr var GoPron urladdad så vi kunde inte göra något kul med den nu när vi äntligen kunde hoppa i vattnet. Promenaden till sjön var… BACKIG, vad annars i detta land?! Det var en väldigt fin promenad trots alla dessa förbannade berg som man måste bestiga vart man än ska så det var faktiskt värt promenaden. Speciellt när man kunde kasta sig i vattnet när man kom fram.
Vi var lediga igen igår. Då satte vi oss i en park, drack öl och lyssnade på Ulf Lundell. Sådär som man gör på sommaren. Det var härligt. På vägen tillbaka från parken gick vi förbi en av de två pubarna som finns här i stan (den andra besökte vi redan i fredags). För att vara en stad/by med mindre än 5000 invånare tycker jag ändå att det är rätt bra jobbat. Baren var jättemysig och vi tog två öl medan vi pratade med ägaren och en kroat som fastnat här i Nya Zeeland och nu bott här i sju år. Vi märkte att baren har ett Valentines-Day Party på fredag och eftersom vi är lediga fredag och lördag så tänkte vi att det måste vi ju gå på. Det är väl det som händer här i staden under den månaden vi är här ungefär. Dock så lär det ju vara jag och Emil och resten av stadens alla stackars singlar som är där och inte firar med en alldeles för pluttinuttig alla hjärtans dag middag med tända ljus.
Vi jobbar med två kanadensare. En 23-årig tjej och en lite äldre kvinna, hon är nog runt 55 skulle jag tro. Emil sa häromkvällen att han tycker bättre om Judy som är äldre och jag håller nog med honom om det. Judy är cool. Hon hatar vinter och reser utomlands varje år. Hemma i Kanada har hon ett café och ett litet vandrarhem som hon stänger under vintern när hon åker ut och reser. Denna gången har hon varit här i Warkworth och jobbat i 2,5 månad. Gratis halvsemester. Det är smart det. Tyvärr åker Judy hem i nästa vecka. Hoppas att det kommer några fler helpers då så att vi
1. Inte får för mycket att göra.
2. Har några fler att umgås med.
Det kryllar väl inte av ungdomar i denna stan. Eller det kanske vi inte märker förrän på fredag.
I detta inlägg kommer även första videoklippet från resan! Vi ska försöka att göra en liten film varje månad! :)
Gud va kul det va att se ert filmklipp, vill se mycket mer...
Saknar er..
Stor kram från mig:-)