Happy Hippie Party

 
De sista dagarna på Koh Phayam spenderades ungefär såhär: Vi vaknade runt tio-tiden. Åt frukost på hotellet. Läste på stranden. Emil läste ut Paganinikontraktet på två dagar och jag plöjde tre böcker på ett par dagar mer än så. Härligt! Någon gång under dagen spelade vi strandtennis. Det gick ganska bra. Varje gång vi spelade utbrast Emil: ”Det måste vara något slags rekord!”. Vi hade det allmänt bra helt enkelt. Jag körde även moppe! Det ni. I hela 100 meter. Sen tyckte jag att det räckte. Men nu har jag testat på det i alla fall. Vi lyckades även se en hornbill-fågel som var en av alla speciella djur som fanns på ön. Hör och häpna Mia såg ett djur!! Vi lyckades tyvärr inte ta ett kort för att föreviga detta ögonblick men nedan finns en bild på en annan hornbill-fågel som google så snällt försett oss med.
 

En kväll tänkte vi gå och äta på en restaurang vi sett tidigare på dagen. När vi kom dit stog det något i stil med. ”Ikväll har vi stängt och imorgon öppnar vi inte förrän 11.30. Happy Hippie Party”. Vi undrade vad det där Hippie Partyt kunde vara och bad en moppetaxi köra dit oss. Han körde iväg oss till tjottahejti och vi hann bli ganska nervösa. Vi blir avsläppta i en skogsdunge som är full med mopeder och chauförren pekar åt vänster och säger gå dit. Sagt och gjort. Vi promenerar i totalmörker i typ 50 meter och sen helt plötsligt så står där en bar, byggd som ett strandat skepp som är packat, och då menar jag PACKAT med folk! Våra hakor var typ nere vid knäna. Här har vi varit i stort sätt ensamma på en ö i en vecka och sen helt plötsligt, inne i skogen så är det världens fest med fler människor än vad vi sett på hela veckan tillsammans. Det blev riktigt roligt. Mest för att vi nog inte hade väntat oss något liknande. Vi hittade två tyskar som druckit mer öl än vad Emil någonsin sett två människor göra, en svensk som hette Anton vars pappa ägde ett hotell på ön och skröt om det mesta, enligt Anton ägde hans pappa inte ett hotell utan ett resort, mycket viktigt. Och resortet hade världens bästa Pasta Carbonara, enligt Anton alltså. En sådan berömd Carbonara måste man bara testa och vi bestämde träff dagen efter med två svenskar för att undersöka saken närmare.  

Dagen efter gjorde vi inte många knop. Jag tror knappt det blev någon strandtennis ens. Men vi lyckades ta oss bort till Antons pappas hotell för att möta upp Viggo och Julia och äta Carbonara. Anton må ha skrytit men med god anledning, i alla fall om Carbonaran. Det var gott. Speciellt med tanke på att vi tyvärr inte var allt för sugna på thaimait efter att ha legat sjuka i ett par dagar.

Vi gjorde även detta:

- Såg världens sötaste hundvalpar ( till och med jag håller med om detta)

- Såg eldshower med kanske inte de mest skillade thailändarna. Ett par gånger höll vi på att brinna upp.

- Sett mer tyskar på ett och samma ställe sedan vi var i Tyskland. Tydligen skrev en tysk en guidebok om Thailand för femton år sedan och nämnde denna ö. Tyskar är tydligen inte så uppdaterade och köper fortfarande femton år gamla guideböcker, därav tyskinvasionen på Koh Phayam.

- Fått alldeles för många myggbett, även Emil.

- Kliat sönder alldeles för många myggbet, även Emil.

- Gått strandpromenader

- Använt pannlampa 

- Haft det bra!

 

 
 

 
 

Kommentarer:

1 Elisabeth:

Åhh ser göööör härligt ut och verkligen världens sötaste hundvalpar!!! :D

2 Amelie & Anders:

Ja, ni ser ju inte ut att lida 👍😉

3 Anna-Karin:

Underbart o vilken härlig story 😄

4 Anna-Karin:

Underbart o vilken härlig story 😄

5 Susanne Burgwik:

Här är det 10 minus och hur mycket snö som helst. Det ser hur mysigt ut som helst. Och du kanske rent av blir djurvän Mia. Passa er för rabies bara. Saknar er, Kram

Kommentera här: